jagochkampen

Blev rädd.
Hur visste dem?
Hur visste dem vem jag var och vem jag varit?
Och sakerna de sa om de andra..
Hur allting stämde.
Skrämmande

Börjar tvivla på vissa saker. Livet och sånt. Vad som är sanning och vad som inte är det.
Verklighetsuppfattningen och sådana stora saker. Som man alltid trott på. Saker man alltid tagit för givet.
Blir rädd. Eftersom jag tidigare varit trygg i min uppfattning. Med vad som finns och inte finns. Med vad som är på riktigt och vad som inte är det. Nu rubbas allt. Kanske finns det en andra sida. Kanske är allt förutbestämt. Kanske har vi levt tidigare liv. Och kanske har alla nära människor i mitt liv, varit med mig på något sätt förut. Och tänk så är det så att döden inte är slutet, och att vi alla kommer att mötas igen.
Detta hade jag tidigare bara ignorerat, inte trott på eller åtminstonde inte brytt mig om så mycket.
Men när vissa saker som tycktes vara oförklarliga förklaras, och när vissa saker som man aldrig trodde skulle kunna ske, sker, blir man ju lite förvirrad!

Om 100 år har svaren iallafall kommit.. *scary*

Ska leva livet till fullo nu.

Puss.