besatt..

Det är så svårt att skriva.
Det känns som om jag kvävs av allting. Av all sorg som finns. Av allting som kunde ha varit, men som inte går.
Ja jag erkänner, jag har blivit besatt av något igen.
Men denna gången känns det som om det saknar motstycke.
Jag förstår inte hur jag kunnat missa detta i mitt 22år långa liv.

men sorgen är tung och jobbig. lika mycket som det gör mig glad gör det mig ledsen.
jag vet att det aldrig kommer kunna upplevas på det sättet som jag hade önskats. Det finns inte en endaste chans på miljonen. Inte ens på miljarden. Det gör ont att veta.

Undra hur länge detta håller i sig nu då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0